Leta i den här bloggen

torsdag 10 maj 2012

INTERSEKTIONALITET !!!

Hur ska vi använda det analytiskt hjälpmedlet och begreppet Intersektionalitet i koppling till visuell kultur och till skolämnet bild? Begreppets flerdimensionella potential och dess möjlighet att synliggöra likheter och olikheter borde fungera lika bra på användning av material, teknik och tema som på klass, etnicitet, kön,  religion, sexualpreferens m.fl. Allt för att förtydliga och synliggöra skeenden i klassrummet och i utbildningssituationen.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Intersektionalitet
http://www.aftonbladet.se/kultur/article11948285.ab
http://www.ips.gu.se/samverkan/natverk/nfih/
http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/inte-bara-kon-vad-ar-jamstalldhet.shtml



onsdag 2 maj 2012

Post-it utvärdering...


I år valde vi att inte dela ut en utvärderingsblankett på Nätverksträffen. Istället finns vår Facebook
https://www.facebook.com/groups/270755646366/ och bloggen som två möjliga platser att ge oss respons, konstruktiv kritik och föra debatt och dialog. Vill vara mer anonym går det bra att maila mig Fredric Gunve. E-mail hittar ni på www.hdk.gu.se under personal/lärare.
Under kvällen fanns det post-it lappar att skriva ner kommentarer och tankar på. En utvärderingsmetod vi kommer att utveckla och arbeta mer med. Här kommer några kommentarer som vi samlade in gällande ordet flum och dess användning i skoldiskussioner:

Är det inte bättre att ignorera ? Använda sina egna ord el. Begrepp istället för att försöka definiera andras pålagda begrepp?”

Om flum är det som anses för svårt att för krångligt/jobbigt att sätta sig in i.”

Kan det ligga på oss 'flummiga' att få dem som benämner flummet att få dem att förstå att det inte är flum?”

Kanske bör vi bli bättre på att sprida (och skapa) begrepp eller ta över existerande begrepp som ex. Entreprenöriellt lärande (som nämns som en viktig del i den nya skolordningen) & göra dem till våra. För vem vet egentligen vad entreprenöriellt lärande innebär?”




torsdag 26 april 2012

Tack alla på träffen

Hej och tack alla ni som kom till bildlärarnätverksträffen.
Vi hoppas att alla hade en bra och givande kväll. Vi på BVK känner oss glada över all ny kunskap vi fått av kvällen och ser fram mot nästa års träff. Men vi vill gärna veta mer. Så om du känner att du har något som behöver tas upp, diskuteras kommenteras eller bara kortfattas sägas, gällande relationen skola och universitet, flum och bedömning, eller mer kring användande av blogg som pedagogisk verktyg. Kommentera gärna här på bloggen  eller på vår facebooksida:
Bildlärarnätverkets Facebooksida
Hälsningar BVK och Fredric Gunve .

En bok, en författare Gabriella Ekelund

Spännande klipp jag fick från en av besökarna på träffen. Väl värt att lyssna på gällande demokratisk uppfostran och pedagogik (med ordet flum några gånger) :)

http://urplay.se/169476#1_all_7


En bok, en författare

Gabriella Ekelund

torsdag 19 april 2012


FLUM och
BEDÖMNING

Kontakt:
fredric.gunve@hdk.gu.se
Facebook: www.facebook.com/groups/270755646366/
Blogg: www.bildnaetverket.blogspot.se/
HDK: hdk.gu.se/sv/utbildningar/lararutbildningbr-/bild-form
tisdag 24 april 2012

Plats
HDK
Bild och Visuell Kultur,
Kristinelundsgatan 6-8 Göteborg
Tid
(17.00 förmingel)
18.00-21.00
Datum
Tisdag 24 april, 2012

Vad
Föreläsning, diskussion, filmpremiär.

17.00 – 18.00
Lärarlounge med Dj-Elin&Mattis
och LBD120videokonst
18.00 – 18.10
Välkomsttal av Tarja Karlsson Häikiö
och BVK lärarlag.
18.10 – 19.00
Samtal och diskussion:Vad ska vi ha bildämnet till
i en flumbefriad skola?

Panel:
Annika Von Hausswollf
Ilona Huss Walin
Eva-Lotta Hultén

19.00 – 19.30

Paus, mingel, smörgås och vin (till lågt pris).

19.30 – 20.00

Filmvisning:
På uppdrag av Skolverket
har BVK producerat filmen:
Bedömningsstöd i bild årskurs 9
Här premiär-provvisas den ännu inte helt färdigställda filmen för
första gången offentligt.


20.00 – 20.30
Föreläsning om bedömning av
utbildningsråd
Daniel Wernegren
från
skolverket.

20.30 – 21.00

Avslutande lärarlounge,
mingel och samtal.

Medverkande gäster:
Annika Von Hausswollf,
konstnär och professor i fotografi på
Högskolan för fotografi och film.
Illona Huss Wallin,
konstnär och bildlärare.
Eva-Lotta Hultén, frilansjournalist,
skoldebattör och författare
Daniel Wernegren
utbildningsråd från Skolverket.
Bild och Visuell Kultur önskar VÄLKOMNA

HDK — Högskolan för Design och Konsthantverk Besöksadress: Kristinelundsgatan 6-8

torsdag 12 april 2012

det RADIKALA 17 april kl 18.00-20.00

Öppen Föreläsning: Det RADIKALA
Johanna Gustavsson: Det RADIKALA
tisdag 17 april kl 18.00-20.00

HDK - Bild och Visuell Kultur bjuder på tre öppna föreläsningar som ingår i kursen Samtidskonst som läromedel. Nu är vi framme vid den tredje och sista föreläsningen.

Hur fungerar konstnären som radikal pedagog och aktivist?
Hur fungerar mötet mellan en skolvärld och den radikala konsten, politiken och pedagogiken?
Johanna Gustavsson är en radikalfeministisk konstnär som på ett spännande och viktigt sätt kopplar konst (radikal)pedagogik och politik.

Att ifrågasätta traditionella uppdelningar som teori/praktik och personligt/politiskt ser vi som en del av den radikala pedagogiken. Här har den feministiska kunskapsteorin, som också sätter erfarenheten i centrum, spelat en avgörande roll. Den ifrågasätter kunskap som objektiv eftersom det inte finns en objektiv verklighet att undersöka och ingen forskare är utan värderingar. Den belyser istället subjektet bakom varje teori och frågeställning och säger att det är avgörande vem som ställer frågorna både för vilka frågor som kommer att ställas och hur de kommer att besvaras. Namn som kan nämnas här är Sandra Harding och Donna Harraway.
http://radikalpedagogik.blogspot.com/p/detta-ar-radikal-pedagogik.html

Se även boken: Do The Right Thing
http://www.studio-sm.se/MFK_Do-the-right-thing_SWE.pdf


Föredraget hålls på svenska.
Plats: HDK, Kristinelundsgatan 6-8., Göteborg
Tid: 18.00-20.00
Datum: tisdag 17 april

VÄLKOMMEN
www.hdk.gu.se



För mer information: fredric.gunve@hdk.gu.se

https://www.facebook.com/events/265556413539166/





tisdag 10 april 2012

Bedömning och flum


Bedömning och flum, två ord som ofta dyker upp i diskussioner om, främst institutionaliserad, utbildning. Men vad betyder orden, eller mer korrekt, vad betyder orden när olika personer uttalar dem?
Här kommer några klipp från olika artiklar där ordet flum och flumskola använts för att diskutera den samtida skolan. Utsnitten och val av artiklar ska inte tolkas som ställningstaganden från BVK, inte heller ses som en fullständig karta över ordets användningsområde. Valen har gjorts ganska slumpmässigt med hjälp av sökverktyg på internet och några större svenska dagstidningars interna sökverktyg.

Så luta dig tillbaka, läs och bara njut av dessa flummigt hopsatta klipp.



Hälsningar Fredric Gunve




I stället för att satsa på och utveckla sådan pedagogik som visat sig stimulera barns egen motivation och skapa sammanhang och mening i skolans undervisning gör man nu tvärtom. Det är kontraproduktivt på alla punkter (att den som trivs och har roligt också lär sig bättre är väl belagt) och inget annat än flum. Dessutom är det grymt. Skolan är visserligen en förberedelse för livet utanför och efter skolan men också en värld i sig, där barn och unga tillbringar väldigt mycket tid. Att inte satsa på att göra denna tid så lustfylld och meningsfull som möjligt är något mycket värre än flum, det är barnplågeri.
Fortsätter vi på den nu inslagna vägen riskerar vi att få en skola totalt urvattnad på sammanhang, lustfylldhet och mening – och i slutändan på verkligt lärande.

AFTONBLADET 2009-09-07
Eva-Lotta Hultén







Problemet är bara att den pedagogiska (och samtidigt väldigt politiska) forskningen och dess företrädare är de som drivit fram den bristfälliga skola vi har i dag.
Och trots att en rad undersökningar visar på såväl sämre ordning som lägre kunskapsnivåer fortsätter dessa forskare att propagera för det som lite slarvigt kallas ”flumskolan”. En skola utan krav där i princip allt ansvar läggs på eleverna. En skola som leder till att de barn som inte har föräldrar vilka klarar av att väga upp skolans brist på ramar hamnar långt efter.
För dessa barns skull ser jag hellre att politiska beslut fattas utifrån fakta om den rådande situationen i skolan än efter politiskt färgade pedagogikprofessorers drömscenario om fritt lärande.

GP
22 januari 2010,
Malin Lernfelt


Flumskola är ett begrepp vi använder för att beskriva en skolpolitik som många socialdemokrater argumenterat för sedan slutet av sextiotalet. En skolpolitik som antyder att kunskap inte alls är skolans huvuduppgift. Man vänder sig emot prov, utvärderingar, betyg och - i detta fall - läxor. Man kallar, i nedlåtande ton, alla former av gruppindelningar, som syftar till att hjälpa dem som har det svårast, för "sorteringsskola". Man vill ha en skola där alla ska lära sig samma saker, på samma sätt, på samma tid, oavsett vilka förutsättningar eleverna har. Man vill att lärarna ska ses som elevernas jämlikar, och kompisar, i stället för som de självklara vuxna ledarna, bland skolans barn och ungdomar.

Flumskola är dock - tack och lov! - inte en helt korrekt beskrivning av hur det verkligen ser ut idag. Däremot är det - hävdar vi - en korrekt beskrivning av den attityd som präglat den socialdemokratiska skoldebatten i över trettio år. Att på politisk väg förbjuda läxor är ett steg på väg mot denna flumskola! Att sedan en enskild skola - fristående eller kommunal - väljer att hantera läxorna på eftermiddagarna, med hjälp av pedagoger, är upp till den enskilda skolan.

Folkpartiet Sundsvall
Pär Hammarberg (fp), skoltalesman
Lars Persson (fp), oppositionråd




Vad var det då som kännetecknade den så kallade flumskolan? Det var en skola, där eleverna skulle få med sig ett varaktigt och användbart kunnande. I målsättningen ingick också att de skulle få öva sig i demokrati och förbättra sin förmåga att samarbeta, att finna kreativa lösningar och att kritiskt värdera information. För att kunna nå sådana mål fick eleverna arbeta på olika sätt, inte bara sitta i helklass och lyssna till en lärare. Det kunde röra sig om grupparbete, enskilt arbete, fältarbete, projekt, rollspel och så vidare.


ETC Göteborg, januari 2, 2012
Per Acke Orstadius
 
http://goteborg.etc.se/debatt/fran-flumskola-till-grymskola


----------------
För att kunna, och vilja, delta i en diskussion om vårt framtida samhälle måste våra elever mötas av en undervisning där deras kommunikativa färdigheter stimuleras. Av den anledningen var dialogen lärare–elev en politisk och pedagogisk grundbult i Lpo 94 – fastslagen i skolans värdegrund. Värderingar skulle stötas och blötas, så att olika synsätt kunde komma till uttryck. Den svenska modellen, med fokus på jämbördig dialog, lovordades utomlands, men har hemma i Sverige av okunniga tyckare beskrivits som ”flum”. I sammanhanget har Finland framhållits som ett mönsterland både när det gäller verksamheten i skolan och kompetensen hos lärarstudenter.

Pedagogiska magasinet 2011-11-08

Margareta Sandström och Jonas Stier


http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/skolan-slagfalt-okunniga-tyckare



---------


David Mamets testamente över sin omvändelse, The Secret Knowledge – On the Dismantling of American Culture (Sentinel 2011), dämpar dock entusiasmen. I 39 korta kapitel slår han ner på de flesta av vänsterns besattheter: offermentaliteten som utformar socialförsäkringssystemen och kvoteringspolitiken, tron på den ädle vilden som leder till naiv pacifism och kravlös bidragspolitik, drömmerierna som gör att socialism närmast är en religion, fixeringen vid Israel, och förstås, flumskolan, Freud och feminismen. Och så vidare, i en ström som närmast påminner om vad man skulle få höra från en krisande man vid en bardisk. En bild av hur ofärdigt det är får man av mängden förklarande fotnoter, som ofta fyller mer än halva sidutrymmet.